Riksdagsvalet den 9 september är också ett EU-val. Det eller de partier som bildar regering i höst kommer varje vecka att lägga Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i riksdagsvalet avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfattning om vilket parti som bäst speglar den egna åsikten.
På den här webbplatsen har vi samlat ett urval av frågor som vi med stor säkerhet vet att den nya regeringen kommer att fatta beslut om efter riksdagsvalet.*) Besluten påverkar så gott som alla politikområden i både Sverige och EU, och ofta också i resten av världen. Vi har gått igenom alla riksdagspartiers webbplatser för att kartlägga hur de ställer sig till frågorna. I väldigt många fall kan vi inte hitta någon information alls om partiernas inställning och i vissa fall är den så pass vag att det är svårt som väljare att avgöra vad partiet vill (se mer nedan). De flesta väljare uppfattar därför sannolikt inte att riksdagsvalet också handlar om alla dessa beslut.
Klicka vidare på områdena nedan för att se resultatet!
Under sommaren 2018 skriver vi ibland om projektet EU i riksdagsvalet på bloggen Europakommentaren.
Du kan också prenumerera för att få de nya inläggen rakt in i din mailbox.
De partier som bildar regering efter valet ska fatta alla de beslut som finns med på denna webbplats, men likväl kan vi konstatera att:
- Bland de 52 kommande besluten som vi har undersökt är det inte ett enda beslut som alla åtta riksdagspartier har en åsikt om på sin webbplats.
- Endast för tre av besluten har vi hittat en tydlig åsikt från något parti.
- För knappt hälften av besluten har vi inte hittat någon åsikt alls från något parti.
- För drygt hälften av besluten finns det enbart en vag antydan från något parti om det bredare politiska område som beslutet berör. Dessa antydningar gäller dock inte det specifika beslutet.
- Alla partier får underkänt. Sämst i klassen är Sverigedemokraterna som inte ens har en vag åsikt om någon av frågorna på sin webbplats. Näst sämst är Vänsterpartiet följt av Socialdemokraterna och en mittengrupp bestående av Centerpartiet, Moderaterna, Miljöpartiet och Kristdemokraterna. Liberalerna är det parti som, med ytterst liten marginal, redovisar flest åsikter på sin webbplats.
Vi analyserar resultaten löpande under sommaren och publicerar dem på bloggen Europakommentaren.
Länkar till analyser och kommentarer om materialet på denna webbplats kommer att finnas på Centrum för europaforsknings hemsida.
Vill du ange denna webbplats som källa?
Referera gärna till den enligt följande: Strömvik, Maria (2018) Webbplatsen EU i riksdagsvalet. Centrum för europaforskning vid Lunds universitet. URL: http://val2018.cfe.lu.se